Sams vaktinstinkter blir allt mer intensiv, hoppar till och blir skrämd lika mycket varje gång han börjar sitt vaktskällande så fort han hör någon i trappuppgången. Hans pappa är ju en vakthund så det har ju kommit från pappan, tycker faktiskt att det är väldigt bra ändå. Från början trodde vi ju att han var en liten plutt som blir kär i varje människa han träffar.. typ, nä men att han gärna låter vem som helst komma nära honom – vilket han nästan gör, han känner ju av lite om han låter det eller ej men oftast är det ju inga problem. Han är ju väldigt snäll och social lille Sam.. Han ÄLSKAR när vi får gäster och hittar gärna en eller två favoriter bland våra vänner och myser med men samtidigt vakar han över oss, vilket jag tycker är väldigt skönt.

I fredags blev han riktigt hysterisk när han inte fick vakta oss då min mamma och bror kom på besök, han fick sitta i rummet och vänta tills de hade kommit in och hängt av sig (bäst så eftersom mamma är gravid och Sam är så stor och stark). När han väl fick hälsa på min bror så visste han ju att de inte var främlingar. Sam kommer alltid att vara liten för mig trots att han bara växer och växer. Känner mig så himla trygg att ha honom vid min sida. Gillar verkligen inte att vara hemma själv men att ha Sam hos mig är verkligen en trygghet. Nä nu blir det solsidan och lite snacks! ;}