Orkar inte fylla denna bloggen med tråkigheter.. så ni som ändå vill följa mina mindre roligare dagar kan göra det här.

Ni är helt underbara, era kommentarer värmer verkligen men tråkigt nog försvinner värmen lika snabbt. Hur många vänner jag än har som stöttar mig, fina läsare, min familj eller pojkvännen så är det jobbigaste att jag ändå känner mig så ensam. Depressionens ensamhet tar kål på mig. Jag försökte ge mig på fotandet också, känner mig inte ett dugg kreativ. Försökt fota i 2½ timmar, detta var det enda som blev någorlunda ”bra”, trist.